Bestämmelserna för vägtransport av farligt gods (ADR) medger att behöriga myndigheter i respektive länder kan upprätta och ingå temporära avtal, så kallade multilaterala avtal.
Behöriga myndigheter i ADR-anslutna länder får sinsemellan direkt komma överens om att tillåta vissa transporter på deras territorier under temporär avvikelse från bestämmelserna i ADR, såvida säkerheten inte äventyras därigenom. Syftet med dessa så kallade multilaterala avtal är att tillfälligt tillämpa andra regler än de som finns i ADR, exempelvis för att anpassa regelsystemet till teknisk och industriell utveckling.
I Sverige är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) behörig myndighet för vägtransport och är därmed behörig att dels upprätta multilaterala avtal och dels underteckna avtal som andra länder har upprättat. För att ett multilateralt avtal ska börja gälla måste, förutom initiativtagaren, minst ett annat ADR-anslutet land underteckna avtalet.
Giltighetstiden för ett multilateralt avtal får vara högst fem år från det datum den träder i kraft. Under denna period är avsikten att motsvarande regler ska införas i ADR. Efter fem upphör avtalen att gälla och då måste regler ha införts i ADR för att tillämpningen fortsättningsvis ska vara möjlig.
Multilaterala avtal som undertecknats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får endast tillämpas vid transport mellan och inom de länder som har undertecknat dem (även transitländer måste ha undertecknat avtalen).
De multilaterala avtal som Sverige undertecknat finns översatta på svenska och tillgängliga på MSB:s webbplats.
Samtliga multilaterala avtal för vägtransport av farligt gods finns på FN:s hemsida. Där finns förutom förteckningar över avtalen även information om vilka länder som har undertecknat dem och hur lång giltighetstiden är.